Ett lokalt parti för hela Åstorps kommun

Åstorpspartiet är ett lokalt och självständigt parti utan koppling till något riksdagsparti. Vi sätter Åstorps kommun och människorna som bor här först. Vi vill utveckla kommunen, inte bara förvalta den.

Vår politik utgår från att skattepengar ska användas där de gör störst nytta. Skola, omsorg, trygghet, föreningsliv, fungerande infrastruktur och en attraktiv livsmiljö ska gå före kostsam administration och prestigeprojekt.

Våra fem huvudprioriteringar

1. Prioritera skola, vård och omsorg.

2. Bygg ett funktionellt och utbyggbart badhus.

3. Utveckla Makadamen för natur, rekreation, föreningsliv och besöksnäring.

4. Sänk kommunalskatten från 20,29% till 20,19%, som ett första steg.

5. Stoppa det nya kommunhuset och ompröva gångbron över stationsområdet.

Fyra principer som ska märkas i alla beslut

6. Lyssna på invånarna tidigt och återkoppla vad deras synpunkter har påverkat.

7. Utveckla Åstorp, Hyllinge, Kvidinge, Nyvång och landsbygden som en helhet.

8. Redovisa kostnader, alternativ, risker och förväntad nytta innan större beslut fattas.

9. Stärk individens och familjens möjlighet att forma sin vardag och ta eget ansvar.

Om programmet: Programmet anger Åstorpspartiets aktuella politiska inriktning och de viktigaste åtagandena. Belopp och sakuppgifter som påverkas av nya beslut uppdateras löpande.

1. Ordning på ekonomin och rätt prioriteringar

Kommunen ska lägga pengarna på verksamhet som invånarna behöver och kunna förklara nyttan med varje större utgift.

10. Stoppa det nuvarande projektet för ett nytt kommunhus. Arbetsmiljöproblem ska lösas genom billigare och flexiblare lokallösningar samt bättre användning av befintliga lokaler. Att sprida verksamheterna kan minska sårbarheten vid hot, kris och krig. Konsekvenserna för Åstorps centrum ska redovisas.

11. Pausa gångbron över stationsområdet och omförhandla projektet med Trafikverket. Möjligheten till en framtida bro kan bevaras, men den ska byggas först när nyttan och finansieringen är försvarbara.

12. Inför krav på investeringskalkyl, driftkalkyl, alternativanalys och samhällsekonomisk nyttobedömning inför större investeringar och strukturförändringar.

13. Genomför en bred översyn av chefsled, central administration, strategfunktioner, konsulter, avtal, inköp, lokaler, projekt, dubbelarbete och vakanta tjänster.

Det vi hittills har identifierat är bara början. Vi har skrapat på ytan. Det finns fler kostnader, arbetssätt och verksamheter som behöver prövas utifrån nytta, kvalitet och kommunens kärnuppdrag. Översynen ska därför fortsätta systematiskt under hela mandatperioden och redovisas öppet, utan att på förhand låsa besparingarna till enskilda tjänster.

14. Skydda lärare, undersköterskor och andra medarbetare i den direkta kärnverksamheten när administrationen minskas. Besparingar får inte bara flytta skrivbordsarbete till verksamheten.

15. Avskaffa det kommunala partistödet och låt partierna i större utsträckning bära sina egna organisationskostnader.

16. Ta ut lagliga och kostnadsbaserade avgifter där en identifierbar person eller verksamhet får direkt nytta av en kommunal tjänst. Avgiftsfinansierad service och tillsyn ska så långt lagen medger bäras av den som använder tjänsten eller orsakar kostnaden, inte döljas i kommunalskatten.

17. Håll samtidigt taxorna så låga som möjligt genom effektiv bemanning, enklare processer, samordning, digitalisering och borttagna onödiga arbetsmoment. Brister i organisationen ska inte automatiskt skickas vidare till invånare och företag som högre avgifter.

18. Redovisa öppet hur varje taxa har beräknats, vilka kostnader som driver avgiften, hur lång handläggningen tar och hur stor del av verksamheten som finansieras med avgifter. Taxor ska prövas regelbundet mot lagstöd, självkostnadsprincip, likabehandling och verklig effektivitet.

19. Digitalisera där det ger bättre service eller mindre dubbelarbete. Jämför alltid säkerhet, livscykelkostnad, integration och inlåsning, och pröva öppna standarder och öppen källkod när det är lämpligt.

En första skattesänkning med 10 öre per hundralapp

Kommunalskatten är 20,29 kronor per 100 kronor beskattningsbar inkomst. Åstorpspartiet vill sänka den till 20,19 kronor. Det betyder 10 öre mindre kommunalskatt per beskattningsbar hundralapp, eller 1 krona per 1 000 kronor. Sänkningen minskar preliminärt kommunens skatteintäkter med cirka 3,8 miljoner kronor per år. Beloppet ska räknas om med det skatteunderlag som gäller när budgeten beslutas.

Skattesänkningen ska finansieras med varaktigt lägre löpande kostnader. Den ska inte bygga på fastighetsförsäljningar, tillfälliga överskott, sänkt resultatmål eller förhoppningar om framtida skatteintäkter. Skatten sänks först när ett konkret åtgärdspaket är beslutat och den varaktiga helårseffekten är verifierad.

2. Ett funktionellt och utbyggbart badhus

Åstorp behöver en simhall för simkunnighet, folkhälsa, rehabilitering, föreningsliv och familjernas vardag, inte ett dyrt äventyrsbad.

20. Planera för en 25-metersbassäng och en mindre undervisningsbassäng.

21. Förbered mark, teknik och placering så att anläggningen kan byggas ut när befolkning, efterfrågan och ekonomi motiverar det.

22. Använd badhuset för skolans simundervisning och följ upp varje elevs simkunnighet systematiskt.

23. Skapa utrymme för motionssim, rehabilitering, föreningsverksamhet, simskola och aktiviteter för barn och familjer.

24. Utred olika driftformer och intäkter, men behåll tydliga krav på tillgänglighet, kvalitet och kommunal kontroll över samhällsuppdraget.

25. Driv på och kvalitetssäkra planen för ett badhus. Platsprövning, behovsanalys samt investerings- och driftkalkyl ska genomföras skyndsamt, grundligt och öppet.

26. Förankra inriktning, placering och innehåll hos invånarna och för arbetet hela vägen från utredning till att ett funktionellt och utbyggbart badhus byggs.

Preliminära arbetsvärden

Beloppen är arbetsvärden, inte offert eller färdig kalkyl. Före byggbeslut krävs markundersökning, projektering, investeringskalkyl, driftkalkyl och redovisning av risker.

Mark- och fastighetsförsäljningar ska användas till investeringar och lägre upplåning, inte till löpande drift. Badhusets återstående driftkostnad ska finansieras genom varaktiga omprioriteringar i kommunens budget.

3. Förskola och skola som ser varje barn

Barn ska få trygghet, stöd och goda miljöer i tid. Kommunens organisation ska anpassas efter barnens behov, inte tvärtom.

27. Värna mindre och geografiskt spridda skolor och förskolor när de kan ge god kvalitet och rimlig ekonomi. Flera mindre enheter ger närhet och begränsar konsekvenserna om en verksamhet behöver inrymmas, utrymmas eller utsätts för andra hot. Det stärker kommunens robusthet vid allvarliga händelser, kris och krig.

28. Stärk valfriheten genom att välkomna flera seriösa aktörer och ge kommunala och fristående förskolor och skolor likvärdiga villkor. Relevant information om köläge och placeringsbehov samt tillgång till idrottshallar och andra kommunala lokaler och resurser ska hanteras öppet, sakligt och konkurrensneutralt. Kommunen ska inte aktivt försvåra för fristående verksamheter.

29. Pröva närhet, skolväg, bilberoende, trafiksäkerhet och familjernas vardag innan verksamheter flyttas eller slås samman.

30. Satsa på personal, rimliga grupper, behörighet, elevhälsa och stöd som når barn innan problemen växer.

31. Säkra viktiga stödfunktioner organisatoriskt. När en specialist slutar ska det finnas en plan för hur barnens stöd fortsätter, exempelvis inom hörselpedagogik.

32. Skydda individuellt stöd och medicinsk trygghet. Ekonomiska besparingar får inte lämna barn med stora stödbehov utan en säker lösning.

33. Ge simundervisningen bättre förutsättningar och erbjud extra undervisning till elever som inte når kunskapskraven i simning.

34. Inventera förskolornas ute- och innemiljöer. Gårdar ska ha säkerhet, grönska, skugga, varierad lek, tillgänglighet och material som passar barnens ålder.

35. Stärk säkerheten i förskola och skola genom barnsäkra och självstängande grindar, säkra utemiljöer, rutiner för inräkning och avvikelser samt snabb åtgärd av fel. Beredskap för inrymning, utrymning och andra allvarliga händelser ska vara tydlig, känd och regelbundet övad.

36. Arbeta aktivt med kunskap, riktlinjer och samverkan för att upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck redan i förskola och skola.

37. Följ upp kvaliteten öppet genom personaltäthet, behörighet, personalomsättning, trygghet, särskilt stöd, resultat och synpunkter från barn och vårdnadshavare.

Tydligt ansvar: Kritik mot lokaler, bemanning och politiska prioriteringar är inte kritik mot den personal som varje dag gör sitt bästa inom givna ramar.

4. En professionell hemvård och värdig äldreomsorg

Den äldre ska möta kompetens, kontinuitet och respekt. Utbildad omsorgspersonal ska få använda sin utbildning till omsorg.

38. Höj lönerna och yrkets status samt skapa tydliga karriärvägar och bättre fortbildning.

39. Ställ tydliga och rättssäkra krav på svenska. Personalen måste kunna samtala, förstå instruktioner, dokumentera, lämna över information och arbeta patientsäkert.

40. Erbjud språkutbildning och stöd så att medarbetare kan nå och behålla den nivå som arbetet kräver.

41. Bygg upp en bred och kvalitetssäkrad vikariepool med både undersköterskor och vårdbiträden som snabbt kan gå in vid sjukdom, ledigheter och tillfälliga arbetstoppar. Det skapar bättre kontinuitet, minskar sårbarheten och avlastar den ordinarie personalen.

42. Rekrytera vikarier med öppna, sakliga och relevanta krav. Kommuninvånare som har rätt kompetens, lämplighet och vilja att arbeta i omsorgen ska ges en reell möjlighet och inte väljas bort på otydliga grunder.

43. Låt undersköterskor fokusera på omsorg, omvårdnad, medicinska uppgifter, observationer, rehabilitering och social trygghet.

44. Organisera planerad städning genom särskild service- eller städpersonal. Akuta hygien- och omsorgsbehov ska fortfarande lösas direkt.

45. Minska dubbelregistrering och onödig administration utan att ta bort dokumentation som behövs för patientsäkerhet och rättssäkerhet.

46. Förbättra kontinuiteten så att den äldre möter färre personer och kan bygga trygga relationer.

47. Ge personalen bättre arbetsmiljö, lokaler, paus- och hygienutrymmen, hjälpmedel och utrustning.

48. Ge äldre större inflytande över menyer, portioner, måltidsmiljö och när maten serveras. Följ upp nöjdhet, näringsintag och matsvinn.

49. Ge den enskilde större möjlighet att välja utförare och följ upp kommunala och privata verksamheter med samma kvalitetskrav.

Gemenskap och verklig valfrihet

50. Ta sociala behov och ofrivillig ensamhet på allvar utan krav på en särskild diagnos. En kort schabloninsats i veckan räcker inte för den som behöver regelbunden gemenskap, kontinuitet eller trygg närvaro under större delar av dagen.

51. Möjliggör omsorg, måltider, aktiviteter och social samvaro i gemensamma lokaler. Vissa behöver aktiva insatser, för andra är det avgörande att personal och andra människor finns nära i bakgrunden.

52. Planera för fler trygghetsboenden, äldreboenden och andra boendeformer med gemenskap i hela kommunen, inte enbart i Åstorp, utifrån lokala behov och långsiktigt hållbar drift. Hyllinge, Kvidinge och Nyvång ska särskilt ingå i planeringen och inte återigen väljas bort.

53. Den som vill och kan bo kvar hemma ska få ett tryggt och professionellt stöd. Den som inte vill bo ensam i sin nuvarande bostad ska erbjudas reella alternativ och inte rutinmässigt övertalas att bo kvar därför att det är enklast eller billigast för organisationen.

54. Lyssna systematiskt på den äldre och på de närstående som personen vill involvera. Planeringen ska utgå från uttryckta behov, livssituation och önskemål, inte från en förutbestämd organisatorisk lösning.

55. Gör det möjligt att välja boende nära familj, vänner, service och det lokala sammanhanget. Äldre ska inte behöva lämna sin ort enbart för att kommunen har koncentrerat boenden och omsorg till centralorten.

Mindre rigid minutstyrning, bättre punktlighet

Personalen ska kunna anpassa en insats efter dagsbehovet, men tidskritisk hjälp måste komma när den behövs. Den som ska hinna till färdtjänst, vårdbesök eller kalas ska kunna lita på planeringen. Följ därför upp både orimligt snäva tidsramar och förseningar som gör att viktiga hållpunkter missas.

Ha ett rörligt resursteam i tjänst under hela arbetspasset. Teamet ska kunna gå in när ett besök drar över tiden, ett akut behov uppstår eller en tidskritisk insats riskerar att försenas. Tillsammans med vikariepoolen minskar det sårbarheten utan att kontinuitet eller patientsäkerhet försämras.

5. Ungdomar, föreningar och en levande fritid

Trygga mötesplatser och ett starkt föreningsliv förebygger problem och skapar gemenskap i hela kommunen.

56. Utveckla ungdomsverksamhet i alla orter med öppettider när unga faktiskt behöver den, även kvällar, helger och lov. Verksamheten kan drivas av kommunen, föreningslivet, näringslivet eller genom samarbete mellan flera aktörer.

57. Gör det enkelt för föreningar, företag och andra seriösa aktörer att använda lämpliga lokaler och driva trygga mötesplatser med närvarande vuxna, läxhjälp, musik, skapande, rörelse, gaming, läger, utflykter och stöd i vardagen. Kommunens uppgift är att möjliggöra, samordna och följa upp kvaliteten, inte att utgå från att all verksamhet måste drivas i kommunal regi.

58. Lyssna på unga om innehåll och öppettider och följ upp vilka grupper som nås.

59. Inför en dokumenterad och likvärdig föreningsdialog. Viktiga möten ska sammanfattas, stämmas av och diarieföras så att behov inte försvinner när personer byts ut.

60. Ta fram en långsiktig lokal- och anläggningsplan tillsammans med föreningarna.

61. Lös gymnastikföreningens och andra föreningars dokumenterade lokalbehov med kostnadsbedömda alternativ och bred användbarhet.

62. Följ upp beläggning och samhällsnytta i Arena Åstorp och andra anläggningar innan nya stora investeringar beslutas.

63. Prioritera anläggningar som används av många barn och föreningar före administrativa prestigeprojekt med låg direkt vardagsnytta.

Ett kulturkort som följer barnet

Alla barn och unga ska få en verklig möjlighet att utvecklas inom kultur, inte bara en möjlighet att ställa sig i en växande kö.

64. Inför ett kommunalt kulturkort för barn och unga. Stödet ska följa barnet och kunna användas för undervisning i exempelvis musik, sång, bild, dans, teater, foto, slöjd och annat skapande hos den kommunala kulturskolan eller en godkänd fristående utövare.

65. Sänkta avgifter räcker inte om antalet platser är oförändrat. Kommunens mål ska vara fler faktiska deltagarplatser, kortare köer och ett bredare utbud.

66. Låt barnet och familjen välja den aktivitet, lärare, undervisningsform och nivå som passar barnets intresse, behov och förutsättningar. Systemet ska utformas så att ekonomi, funktionsnedsättning eller resväg inte stänger barn ute.

67. Öppna systemet för lokala musiker, konstnärer, scenkonstnärer, hantverkare och andra kulturföretagare som uppfyller tydliga krav på kvalitet, lämplighet och trygghet för barn. Små aktörer ska kunna delta utan orimlig administration.

68. Kulturkortet ska bredda kulturutövarnas försörjningsmöjligheter och minska beroendet av tillfälliga projektbidrag eller en enda kommunal utförare. Fler ska kunna finansiera sitt skapande genom att lära ut sitt hantverk, samtidigt som kulturlivet blir friare och mer varierat.

6. Trygghet, räddningstjänst och motståndskraft

Trygghet kräver närvaro, förebyggande arbete, fungerande räddningstjänst och en kommun som skyddar sin organisation mot brottslig påverkan.

69. Driv krav på ökad polisiär närvaro och bättre tillgänglighet utifrån kommunens geografi, brottsbild och invånarnas behov. Polisen ska vara synlig och närvarande i hela kommunen.

70. Använd kommunala ordningsvakter och, där det är lämpligt, väktare på platser och tider med återkommande ordnings- eller trygghetsproblem. Insatserna ska bygga på en dokumenterad problembild, ha lagstöd och följas upp mot tydliga mål.

71. Planera bort otrygga miljöer med belysning, sikt, orienterbarhet, aktivitet, skötsel och snabb åtgärd av skadegörelse.

72. Använd kamerabevakning på dokumenterat utsatta platser där åtgärden är laglig, proportionerlig och följs upp. Det kan exempelvis gälla vissa allmänna platser, vänthallar och återvinningsplatser med återkommande ordningsproblem, skadegörelse eller nedskräpning. Kameror ersätter inte polis, ordningsvakter, trygga vuxna eller god fysisk planering.

73. Agera tidigt när barn och unga riskerar att dras in i kriminalitet genom samarbete mellan familj, skola, socialtjänst, fritidsverksamhet, polis och föreningar.

74. Ta fram rutiner mot organiserad brottslighet, infiltration, välfärdsbrott och otillåten påverkan. Riskarbetet ska omfatta bland annat upphandling, bidrag, tillstånd, tillsyn, markaffärer, anställningar och kommunala bolag.

Säkra en fungerande räddningstjänst

75. Åstorpspartiets förstahandsalternativ är en fullt fungerande räddningsstation i centralorten Åstorp. Pröva först hur den befintliga stationen kan bemannas, utvecklas och göras långsiktigt attraktiv.

76. Upprätthåll en riskbedömd och fungerande räddningsförmåga under hela omställningen. Åstorps invånare ska inte få ett sämre skydd medan organisation, bemanning eller lokalisering utreds.

77. En eventuell gemensam station i Kvidinge ska bara övervägas efter en öppen jämförelse av insatstider, bemanning, rekrytering, kostnader, samtidighetsrisker och täckning i hela kommunen. Lösningen måste ge minst lika god räddningsförmåga som en station i Åstorp, särskilt för Hyllinge.

78. Höj attraktiviteten genom bättre löner, arbetsmiljö, lokaler, utrustning, utbildning och långsiktig personalförsörjning.

7. Småföretag, arbete och ett levande centrum

Kommunen ska skapa goda grundvillkor genom service, infrastruktur, trygghet och förutsebarhet, inte ersätta företagens arbete med strategtjänster eller kommunal konkurrens. Resultat ska mätas i verklig nytta, inte i möten och projekt.

79. Ge företag snabb handläggning, tydliga besked, rimliga avgifter och en samordnad kontakt med kommunen.

80. Gör det enklare för handlare och företagare att etablera sig i Åstorps centrum och i kommunens samtliga orter genom tillgängliga lokaler och mark, tydliga etableringsvägar och snabb samordning mellan kommunens olika funktioner.

81. Skapa utrymme för privata initiativ att samordnas och driva den lokala utvecklingen. Kommunen ska bjuda in berörda aktörer, undanröja onödiga hinder och ge tydliga besked utan att ta över företagarnas och föreningarnas initiativ.

82. Förenkla kommunala regler och styrdokument som skapar dubbelreglering utan tydlig nytta.

83. Planera verksamhetsmark och lokaler som även små företag har råd och möjlighet att använda.

84. Säg nej till nya storskaliga logistikcentrum och stora lådbyggnader som tar omfattande markområden i anspråk men ger få arbetstillfällen och begränsad lokal samhällsnytta.

85. Prioritera i stället verksamhetsmark för många små och medelstora företag. Ett brett lokalt näringsliv sprider riskerna, skapar fler vägar till arbete och gör kommunen mindre sårbar när ett enskilt företag flyttar, minskar eller lägger ned.

86. Hushålla varsamt med marken. Större verksamhetsetableringar ska bedömas utifrån arbetstillfällen, skattebas, trafik, infrastruktur, miljöpåverkan, alternativ markanvändning och samhällsnytta per ianspråktagen yta. En etablering som kostar mer än den ger tillbaka ska inte prioriteras.

87. Utforma upphandlingar så att små och mindre företag kan delta på rimliga villkor, utan att göra avkall på likabehandling, kvalitet och konkurrens.

88. Dela, när det är lämpligt, upp större upphandlingar i mindre delkontrakt eller geografiskt, funktionellt och tidsmässigt avgränsade uppdrag. Företag ska kunna lämna anbud på en eller flera delar utan att behöva bära hela kontraktet.

89. Använd ramavtal med flera leverantörer, mindre avrop och möjlighet att tilldela olika delar till flera aktörer när det stärker konkurrens, kapacitet, robusthet och kvalitet.

90. Ställ proportionerliga krav på omsättning, referenser, kapacitet, administration och försäkringar. Kraven ska motsvara det uppdrag som faktiskt upphandlas och inte i onödan stänga ute småföretag.

91. Följ upp hur många små företag som lämnar anbud och får kontrakt. När fler mindre aktörer kan delta på lika villkor stärks både det lokala näringslivet och konkurrensen i stort.

92. Inför utmaningsrätt så att företag och föreningar kan föreslå att en lämplig kommunal verksamhet konkurrensutsätts. Myndighetsutövning och strategisk ledning ska undantas.

93. Säkerställ konkurrensneutralitet. Kommunen ska inte använda skattemedel för att dumpa priser eller driva verksamhet som privata aktörer kan erbjuda på rimliga villkor utan ett tydligt samhällsuppdrag.

94. Motverka brottslighet och otrygghet som drabbar butiker, arbetsplatser, anställda och besökare.

95. Utveckla torghandel och småskaliga försäljningsplatser i hela kommunen, även i Hyllinge, Kvidinge, Nyvång och på landsbygden, genom tydliga regler, enkel bokning och god service. Återkommande torgdagar, marknader och tillfälliga försäljningsplatser ska anpassas efter lokala förutsättningar.

8. Varsam samhällsplanering och attraktiva bostäder

Planering, bygglov och tillsyn ska följa en tydlig linje: hög kvalitet, god helhet och respekt för platsens värden.

96. Höj kraven på arkitektur, kvartersstruktur, gator, grönska, dagvatten, parkering och den gestaltade livsmiljön.

97. Bevara och öka kommunens trädbestånd. Träd tar hand om dagvatten, minskar risken för översvämningar, ger skugga, dämpar värme och skapar bättre lek- och livsmiljöer. Om ett träd måste tas bort ska det ersättas med minst ett nytt träd, med hänsyn till art, växtplats och framtida storlek. Kommunens samlade antal träd och krontäckning ska inte minska. På sikt ska kommunen få mer växtlighet, inte mindre.

98. Värna brukningsvärd jordbruksmark och kräv verkliga lokaliseringsutredningar. Redan bebyggda, hårdgjorda eller lämpliga omvandlingsområden ska prövas först.

99. Jordbruksmark är en egen fråga som handlar om markhushållning, livsmedelsberedskap och framtida handlingsfrihet.

100. Värna Björnås särskilda karaktär med hästgårdar, hästhållning, hagar, rekreationsstråk, kulturvärden och närheten mellan tätort och landsbygd.

101. Planera för en bättre balans mellan bostadsformerna. Åstorp behöver fler attraktiva villor och villaområden, samtidigt som befintliga attraktiva villaområden ska värnas. Kommunen ska uppmuntra fler ägda bostäder, framför allt villor med äganderätt, i stället för en ensidig utbyggnad av stora hyreshusprojekt.

102. Pröva en stegvis omvandling av miljöerna kring Dalaområdet, Idrottsgatan och Ormastorpsgatan till attraktiva villaområden.

Mindre allmännytta och färre kommunala bolag

103. Stoppa planerna på att utöka AB Kvidingebyggen. Allmännyttan ska inte växa genom nya fastighetsköp eller nya bostadsprojekt när ett tydligt samhällsbehov saknas.

104. Minska stegvis kommunens bostadsbestånd genom öppna och professionella försäljningar av utvalda fastigheter. Försäljningar ska ske till marknadsmässiga villkor, med hänsyn till hyresgästernas trygghet, och intäkterna ska användas till investeringar eller minskad skuldsättning.

105. Planera bostäder utifrån dokumenterad efterfrågan, betalningsförmåga, balans mellan upplåtelseformer, orternas attraktivitet och långsiktig påverkan på kommunens skattebas. Kommunen ska inte bygga fler hyreslägenheter enbart för att öka sin marknadsandel.

106. Prioritera attraktiva villor och småhus med äganderätt i trygga och gröna bostadsmiljöer. Barn ska kunna växa upp med god tillgång till grönytor, lek och säkra gång- och cykelvägar och med möjlighet att röra sig mer självständigt. När barn trivs, trivs också vuxna.

107. Genomlys samtliga kommunala bolag med inriktningen att avveckla bolag, sälja verksamheter som inte behöver vara kommunala och föra tillbaka nödvändiga uppgifter till den kommunala förvaltningen. Bolagsformen ska vara ett undantag som kräver tydliga och redovisade skäl.

108. Öka insynen under hela omställningen. Ägardirektiv, styrelsebeslut, avtal, fastighetsaffärer, investeringar, risker och ekonomiska resultat ska publiceras så långt lagstiftningen medger.

109. Lokaler för skola, förskola, omsorg och annan kärnverksamhet ska som huvudregel ägas och förvaltas direkt inom den kommunala organisationen. Verksamheterna ska ha ett tydligt inflytande över lokalbudget, underhåll, felanmälningar och prioriteringar, utan långa beslutsvägar genom fastighetsbolag eller onödigt bindande hyreslösningar.

110. Inför öppna underhållsplaner, servicenivåer och tidsgränser för åtgärder i verksamhetslokaler. Fel ska kunna följas från anmälan till genomförd åtgärd och ansvarig beslutsnivå.

Vårda kulturmiljöer och stoppa aktivt förfall

111. Bevara äldre bebyggelse och miljöer med höga kulturvärden så långt som möjligt. De är en del av kommunens kulturarv och skapar attraktiva, variationsrika och identitetsskapande miljöer.

112. Använd planläggning, bygglov, rådgivning och tidig, rättssäker tillsyn för att förebygga förfall och säkerställa att fastighetsägare tar sitt underhållsansvar. Byggnader ska inte tillåtas förfalla så långt att rivning framställs som det enda rimliga alternativet.

113. Kommunen ska föregå med gott exempel i sina egna fastigheter. Kommunen ska inte köpa en byggnad, skjuta upp nödvändigt underhåll, låta den förfalla och därefter hänvisa till skicket som skäl för rivning. Kulturhistoriskt värdefulla kommunala byggnader ska ha dokumenterad status, en långsiktig underhållsplan och tydligt politiskt ansvar.

114. Skydda Villa Rosenberg, ofta kallad Vita villan, och dess parkmiljö genom en detaljplan som anger användningar som är lämpliga för platsens kulturvärden, centrala läge och roll som mötesplats.

115. Tillämpa bevarandeprogram och plan- och bygglagen korrekt och proportionerligt. Kulturmiljö och energilösningar ska kunna förenas när lag och faktisk påverkan medger det.

Öppen försäljning på Björnekulla Ås

116. Sätt igång försäljningen av återstående mark i stället för att vänta passivt.

117. Genomför öppna markanvisningstävlingar med annonserade områden, tydliga kriterier, oberoende värdering, dokumenterad bedömning och politiskt ansvar.

118. Ge allmänhet och marknad möjlighet att se vad som säljs, hur anbud bedöms och varför en aktör väljs.

119. Redovisa nettointäkter efter bokförda värden, infrastruktur, fastighetsbildning och andra försäljningskostnader.

9. Utveckla Makadamen

Makadamen ska inte ligga som en låst och bortglömd yta. Kommunen ska skapa lagliga och realistiska möjligheter för området att utvecklas.

120. Återuppta detaljplanearbetet och pröva hur naturvärden, artskydd, säkerhet och utveckling kan förenas.

121. Utgå från befintliga utredningar och komplettera bara där det behövs. Naturvärden ska hanteras med anpassning och skyddsåtgärder, inte användas som en automatisk ursäkt för passivitet.

122. Planlägg och utveckla hela stråket från Åstorps centrum och stationen via Makadamen till Tingvalla som ett sammanhängande natur- och kulturstråk med gång- och cykelkopplingar, rekreation, kulturmiljöer och plats för småföretagande.

123. Utveckla Makadamen till ett regionalt besöksmål som knyter samman centrum, Björnås, Söderåsen och Tingvalla och skapar underlag för besöksnäring, föreningsliv och lokala verksamheter.

124. Säkerställ att kommunen genom sitt lagstadgade planmonopol skapar de planmässiga förutsättningar som krävs för att föreningar, markägare och privata initiativ ska kunna genomföra utvecklingen.

125. Publicera underlag och alternativ tidigt. Invånarna ska kunna påverka innan inriktningen är låst.

10. Kollektivtrafik och bättre trafikplanering

Det ska vara lättare att bo, arbeta och studera i hela kommunen, även utan egen bil.

126. Arbeta med Region Skåne, Skånetrafiken och Trafikverket för att bygga ut tåg- och busstrafiken mellan Åstorp och Ängelholm. Dagens begränsade avgångar under vissa pendlingstider ska kompletteras med fler avgångar under hela dagen samt med kvälls- och helgtrafik, som saknas i dag.

127. Driv att busslinje 520 åter ska trafikera hela Kvidinge och gå vidare till Klippan. Linjen ska samtidigt ge en sammanhängande förbindelse via Åstorp och Hyllinge mot Väla och Helsingborg, så att fler kan nå stationer, arbete, studier, service och andra regionala målpunkter.

Gång- och cykelvägar ska prioriteras

128. Ta fram en sammanhängande gång- och cykelplan för hela kommunen med prioriteringsordning, kostnader och genomförandetider. Nätet ska knyta samman bostäder, skolor, förskolor, stationer, busshållplatser, arbetsplatser, handel, fritidsanläggningar och rekreationsområden.

129. Planera säkra skolvägar vid både nya och befintliga skolor och förskolor och bygg bort glapp, farliga korsningar, smala passager och höga kantstenar. Yngre barn och familjer ska kunna ta sig fram med barnvagn, cykelkärra och lådcykel, och äldre barn ska kunna gå eller cykla till skolan själva. Stråken ska också vara tillgängliga för äldre och personer med funktionsnedsättning.

130. Säkra gång- och cykelanslutningar hela vägen till kommunens busshållplatser. Ingen ska behöva gå eller cykla i körbanan eller passera osäkra vägavsnitt för att nå kollektivtrafiken.

131. Prioritera löpande underhåll genom att laga hål och ojämnheter, röja växtlighet, förbättra belysning och sikt samt sköta vinterväghållningen.

132. Driv på Trafikverket och berörda aktörer så att den planerade gång- och cykelvägen mellan Åstorp och Hyllinge faktiskt genomförs.

133. Utveckla säkra regionala cykelkopplingar från Åstorp mot Bjuv, Hyllinge, Kvidinge och Klippan. Den befintliga sträckan mot Kvidinge ska förbättras och stråket ska förlängas mot Klippan.

134. Lös trafiksituationen vid Hyllinge handelsområde och skapa säkra passager över Åstorpsvägen. Kommunen ska driva en tydlig och lösningsinriktad linje även när Trafikverket är väghållare.

135. Gör genomarbetade och verklighetsförankrade trafikutredningar, kostnadsbedömningar och genomförandeplaner innan kommunen stänger av eller bygger om en gata.

136. Undvik att lägga miljoner på tillfälliga lösningar som måste göras om efter ett eller två år. Trädgårdsgatan och korsningen mellan Västra vägen och Storgatan i Åstorp visar varför helheten måste utredas från början.

137. Prioritera underhåll av vägar, gång- och cykelbanor samt allmänna platser genom öppna kriterier, fleråriga planer och redovisad uppföljning.

11. Miljö, återvinning och långsiktigt underhåll

Det ska vara lätt att leva hållbart, göra rätt och vårda det som redan är byggt.

En grönare, renare och mer hållbar kommun

138. Bevara och öka kommunens träd och övriga växtlighet. Träd som måste tas bort ska ersättas, och den samlade krontäckningen ska öka på sikt.

139. Använd träd, grönytor, genomsläppliga markmaterial och öppna dagvattenlösningar för att minska översvämningsrisk, ge skugga och skapa bättre lokalklimat, lek och livsmiljöer.

140. Bygg ett sammanhängande, säkert och välskött gång- och cykelnät som gör det möjligt att välja bort bilen och nå skolor, hållplatser, service, arbete och natur i hela kommunen.

141. Utveckla tåg- och busstrafiken till ett praktiskt alternativ till bilen, med trafik under hela dagen, på kvällar och helger samt bättre kopplingar mellan kommunens orter och till regionala målpunkter.

142. Sköt parker, lekplatser, allmänna platser, gemensamma skogar och rekreationsmiljöer regelbundet. Växtlighet, hål, nedskräpning och bristande belysning ska inte göra stråken otrygga eller otillgängliga.

143. Gör återvinning lättillgänglig i alla orter och förena det med god lokalisering, ordning, säkerhet och snabb städning.

144. Arbeta aktivt med biologisk mångfald genom rätt växter, rätt skötsel och mätbara mål, inte genom passivitet eller allmänt sänkt underhåll.

Återvinning, naturvård och välskötta livsmiljöer

145. Återinför lättillgängliga återvinningsmöjligheter i Åstorp, Hyllinge, Kvidinge och Nyvång utifrån behov, markförutsättningar och kostnad.

146. Placera och utforma återvinningsplatser så att de är tillgängliga utan att ligga så nära bostäder att buller, trafik, lukt eller andra olägenheter uppstår. Lokaliseringen ska förankras tidigt med närboende och berörda verksamheter.

147. Lös säkerhet och nedskräpning med regelbundna besök av ansvarig personal, snabb städning, god belysning och, när lagens krav är uppfyllda, kamerabevakning. Bristande skötsel ska inte användas som ett automatiskt skäl att ta bort en viktig lokal återvinningsmöjlighet.

148. Förstör inte brukningsvärd jordbruksmark för en återvinningsanläggning eller ett mellanupplag när bättre alternativ finns.

149. Tillämpa principen att förorenaren betalar inom lagens ramar. Tillsynsavgifter ska ha tydligt lagstöd och inte överstiga tillåten kostnad.

150. Skapa biologisk mångfald genom aktiv planering, rätt växter, skötsel, uppföljning och tydliga mål. Minskad gräsklippning utan plan är inte en naturvårdsstrategi.

151. Ta fram långsiktiga underhållsplaner för skolor, förskolor, bad, idrottsanläggningar, gator, parker och andra kommunala tillgångar.

152. Åtgärda fel i tid. Eftersatt underhåll leder till sämre arbetsmiljö, lägre kvalitet och dyr kapitalförstöring.

153. Planera välskötta hundrastgårdar där det finns ett tydligt behov. Placering, storlek, parkering, belysning, stängsel, skötsel och avstånd till bostäder ska utredas så att anläggningarna blir trygga och användbara utan att skapa oskäliga störningar för närboende.

Vatten som resurs och en rättvis VA-taxa

Åstorps kommun ska tillsammans med NSVA minska vattenförlusterna och utforma VA-taxan så att den som använder mindre vatten också märker det i sin kostnad.

154. Motsätt höjningar av de fasta avgifterna som förstahandslösning. De fasta avgifterna ska hållas rimliga, tydliga och förutsägbara.

155. Se över taxans fördelning mellan fasta och rörliga avgifter inom lagens och självkostnadsprincipens ramar. Den rörliga avgiften ska ge ett tydligare ekonomiskt incitament att spara vatten, investera i vattensnåla lösningar och laga läckor i den egna fastigheten.

156. Kräv mätbara mål från NSVA för minskat läckage och vattensvinn i ledningsnätet, med öppen redovisning av vattenförluster, underhåll, ledningsförnyelse, kostnader och uppnådda resultat.

157. Prioritera förebyggande underhåll, läcksökning och snabbare åtgärder när läckor upptäcks. Det vatten som redan producerats ska inte försvinna genom ett eftersatt ledningsnät.

158. Utveckla mätning och information så att hushåll och fastighetsägare tidigare kan upptäcka onormal förbrukning och misstänkta läckor.

12. Öppen demokrati och tydligt ansvar

Invånarna ska kunna förstå, påverka och följa kommunens beslut. Förtroende för tjänstepersoner får aldrig ersätta politikernas eget ansvar.

Se invånarna som kompetenta medskapare, inte bara som mottagare av kommunala beslut. Ta vara på deras yrkeskunskap från olika branscher, erfarenheter och lokalkännedom, även när de inte är engagerade i ett politiskt parti.

159. Informera tidigt om större förändringar och genomför dialog medan flera alternativ fortfarande är möjliga.

160. Redovisa vilka synpunkter som kom in, hur de bedömdes och vad de faktiskt påverkade.

161. Publicera beslutsunderlag, kalkyler, kartor, uppföljningar och statistik öppet och maskinläsbart när sekretess, dataskydd och säkerhet tillåter det.

162. Pröva öppna nämndsammanträden där lagen medger det och förbättra den politiska insynen för partier som saknar ordinarie representation i ett organ.

163. Se regelbundet över delegationsordningarna. Principiella, stora och svåråterkalleliga vägval ska fattas av förtroendevalda, medan löpande rättsligt styrd handläggning ska skötas professionellt av förvaltningen.

164. Lämna ut allmänna handlingar skyndsamt och motivera avslag eller maskering rättsligt och begripligt.

165. Förbättra kommunens felanmälansapp med tydlig och transparent uppföljning av inkomna ärenden. Invånare ska kunna följa offentliga ärenden, ansvarig aktör, status och genomförd åtgärd, med fullt skydd för personuppgifter.

166. Ett ärende får inte markeras som avslutat enbart för att det har skickats vidare till en privat fastighetsägare, ett kommunalt bolag eller någon annan aktör. När ärendet avslutas ska det framgå vilken konkret insats som har genomförts. Om ett tillsynsärende öppnas ska det kopplas till den ursprungliga felanmälan så att hela handläggningen kan följas.

167. Skapa en politisk kultur där ledamöter kan ställa frågor, begära alternativ, återremittera och reservera sig utan personangrepp eller osaklig press.

168. Skilj mellan kritik mot styrning och kritik mot personal. Politiken ansvarar för resurser, organisation och prioriteringar.

Öppna data, öppen ekonomi och öppen källkod

Åstorps kommun ska ligga i framkant med digital öppenhet. När fler kan granska hur kommunen arbetar och använder skattepengarna ökar möjligheten att upptäcka fel, jämföra resultat och förbättra verksamheten.

169. Publicera så mycket kommunal information som möjligt som öppna data i maskinläsbara, sökbara och återanvändbara format. Data ska vara aktuell, begripligt beskriven och möjlig att använda utan specialprogram.

170. Skapa en öppen ekonomisida där invånarna enkelt kan följa budget, utfall, investeringar, inköp, avtal, leverantörer och fakturor. Uppgifterna ska uppdateras så nära realtid som systemen och kraven på kvalitet medger.

171. Gör det möjligt att följa pengarna från politiskt beslut och budget till inköp, faktura, genomförd åtgärd och redovisat resultat.

172. Ta fram en strategi för fri programvara och öppen källkod, FOSS. Öppna alternativ ska prövas seriöst vid upphandling och systemval för att minska leverantörslåsning och stärka konkurrens, insyn och kommunens kontroll över sina digitala lösningar.

173. Prioritera öppna standarder, informationssäkerhet, tillgänglighet, samverkansförmåga och långsiktig livscykelkostnad. Sekretess, personuppgifter och säkerhetskänslig information ska alltid skyddas, och begränsningar i öppenheten ska motiveras tydligt.

Valfrihetsprövning i större beslut

Större beslutsunderlag ska tydligt svara på om förslaget ökar eller begränsar människors faktiska valmöjligheter, varför det sker och vilka grupper som påverkas. Valfrihet ska bedömas tillsammans med kvalitet, likvärdighet, ekonomi, rättssäkerhet och den enskildes behov.

13. Hela kommunen ska leva

Kommunal service, investeringar och utveckling ska fördelas efter behov och nytta i hela Åstorps kommun.

174. Bedöm varje större investering utifrån vilka orter och grupper som får nyttan och vilka som betalar.

175. Utveckla lokala mötesplatser, föreningsliv, ungdomsverksamhet, omsorg, återvinning och kollektivtrafik även utanför centralorten.

176. Fördela kommunens utsmyckning, belysning, praktiska stöd och närvaro vid julskyltning, högtider och lokala evenemang mellan Åstorp, Hyllinge och Kvidinge. Lokala initiativ ska kunna få stöd utifrån behov och nytta och ska inte väljas bort för att de ligger utanför centralorten.

177. Sköt utemiljöer, allmänna platser, parker, kommunens gemensamma skogar och lokalt uppskattade rekreationsmiljöer i Åstorp, Hyllinge, Kvidinge, Nyvång och på landsbygden med samma krav på kvalitet. Inför öppna skötselplaner, regelbundna kontroller och lokal uppföljning så att misskötsel upptäcks och åtgärdas.

178. Värna landsbygdens företag, jordbruk, djurhållning, vägar, rekreation och möjligheter att bo och verka.

179. Planera kommunens bostäder och service så att Åstorp, Hyllinge, Kvidinge och Nyvång kompletterar varandra och behåller sina egna kvaliteter.

180. Lyssna lokalt. Dialoger ska genomföras där människor bor och berörs, inte bara i Åstorps centrum eller digitalt.

De första besluten under mandatperioden

Åstorpspartiet vill snabbt skapa kontroll, öppenhet och en tydlig riktning, samtidigt som större investeringar bereds ordentligt.

181. Lägg fram beslut om att stoppa det nya kommunhuset och beställ en öppen jämförelse av alternativa lokallösningar och arbetsmiljöåtgärder.

182. Pausa gångbron och inled omförhandling med Trafikverket om omfattning, kostnadsfördelning och framtida handlingsfrihet.

183. Stoppa planerna på att utöka allmännyttan och starta en öppen genomlysning av kommunens bolag, fastighetsägande och lokalförsörjning med målet att minska bolagssektorn och föra nödvändiga uppgifter närmare den kommunala förvaltningen.

184. Driv på och kvalitetssäkra planen för ett badhus, förankra den hos invånarna och fastställ en genomförandeplan som leder till att ett funktionellt och utbyggbart badhus byggs.

185. Ge ett oberoende uppdrag att gå igenom organisation, administration, avtal, inköp, lokaler, projekt och möjliga varaktiga besparingar.

186. Förbered skattesänkningen med 10 öre per beskattningsbar hundralapp och genomför den när finansieringen är beslutad och verifierad.

187. Återuppta arbetet med Makadamen och publicera ett tydligt planeringsunderlag med alternativ för utveckling och skydd.

188. Starta en öppen markanvisningsprocess för återstående kommunal mark på Björnekulla Ås.

189. Kräv en samlad redovisning av räddningstjänstens bemanning, insatstider och övergångslösning samt lägg fram ett genomförbart förslag för en fullt fungerande räddningsstation i centralorten Åstorp.

190. Ta fram en kvalitets- och lokalplan för förskola, skola, elevstöd och säkra barnmiljöer.

191. Inför gemensamma rutiner för tidig medborgardialog, föreningsdialog, öppen uppföljning och ekonomiska konsekvensanalyser.

Ekonomisk utgångspunkt

Vår grundregel: Tillfälliga intäkter ska användas till investeringar eller lägre skuldsättning. Löpande verksamhet och skattesänkningar ska finansieras långsiktigt.